- Project Runeberg -  Stockholm under medeltiden och Vasatiden /
36

(1897) [MARC] Author: Hans Hildebrand, Fredrik Lilljekvist, Gustaf Henrik Vilhelm Upmark, Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig, liksom ännu på flera af de samtida skånska slotten (Torup,
Vidtsköfle m. fl.), en trappgafvel, och från muren framspringa
åtskilliga små utbyggen. — I den västra delen inrymdes
förmodligen rätt tidigt det kungliga köket jämte visthus, rum för
betjäningen och vagnshus. — Den östra delen upptogs af
slottskyrkan. Måhända fanns ett slottskapell här redan på
konung Gustafs tid. Byggningen af ett sådant omtalas i alla
händelser redan 1570 i ett af konung Johans bref[1] till Anders
målare, men det egentliga arbetet synes dock hafva börjat
först 1576[2] och fortgick sedan hela detta och följande
årtionde under W. Boys ledning. Vid konung Johans död 1592
synes det i allt väsentligt hafva varit afslutadt.

Sträfvandet gick ut på att åt det hela ge en så vidt
möjligt enhetlig, men här på samma gång kyrklig karakter. —
Att det västra tornet, fyrkanten, erhöll samma form som det
östra, är förut nämndt. Den ojämna fönsterindelningen i längans
västra del, köksafdelningen, kunde visserligen ej ändras, men
man synes dock, att döma af Dahlbergs teckning, hafva sökt
att genom blindnischer åstadkomma ett slags
öfverensstämmelse med fönstren i östra hälften, eller slottskyrkan. Den
yttre murräckans fästningsartade prägel mildrades genom
tinnarnas borttagande och vattentakets ombyggnad, i det att
de båda hörntornen sammanbundos genom en gång, som
sträckte sig öfver både kyrkans och köksafdelningens vindar
och hvars väggar bildade en afsats långs taket. Detta är den
ofta omtalade, med målning och inskrifter, »mång herligh
sentens», utsirade gröna gången. Utåt erinrade den om det
uppskjutande midtskeppet i en medeltida katedral, och den


[1] Stegeborg 18 jan. 1570.
[2] Jfr J. III 16 okt. 1577, då en gång till kyrkan omtalas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:28:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sthlmmedel/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free