- Project Runeberg -  Stockholm under medeltiden och Vasatiden /
39

(1897) [MARC] Author: Hans Hildebrand, Fredrik Lilljekvist, Gustaf Henrik Vilhelm Upmark, Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dessa grundtankar tillämpades äfven vid anordningen
af det inre. Genom åtta par fria stöd delades långhuset
i ett midtskepp och två sidoskepp, samtliga täckta af
spetsbågiga hvalf efter gotiska mönster. Stöden utgjordes
emellertid här af doriska kolonner af rödådrig marmor på
höga socklar. Någon synnerlig omsorg vid beräkningen af
deras platser hade ej blifvit nedlagd, ty kolonnerna stodo
ganska skeft emot hvarandra och emot ytterväggarna, något
hvaröfver konungen flera gånger klagar och som han förgäfves
söker få afhjälpt. Inredningen torde i öfrigt hafva varit ganska
praktfull, om också ej alla planer i den vägen kommit till
utförande. Konungen ville »medh tijden hafwe dädan så månge
pelare, som i samme kyrkia ståä, som ähre scharfvede och
hele pelere i staden igen».[1] De äldre, af flera stycken
sammansatta kolonnerna borde m. a. o. ersättas med monoliter,
d. v. s. af ett enda stycke. Mellan fönstren, där hvalfbågen
tager vid, borde såsom ett slags konsoler uppsättas
kerubhufvud af alabaster med förgyllda vingar, hvilket dock senare
ändras[2] så, att här kunde anbringas »halffue pelere», d. v. s.
halfkolonner eller pilastrar. För öfrigt borde inre väggen
under och mellan fönstren beklädas med »store flijser», d. v. s.
stenhällar, »hvilke flijser flitteligen med compertiment (d. v. s.
fält) skole blifve uthuggne och elliest med skriffter och
förgyllning kosteligen beprydde». Han ändrar sig dock sedermera
och föreslår att i stället å de högre belägna partierna, mellan
fönstren och i hvalfven använda stuckarbete på samma sätt
som i Upsala slottskyrka, och i nödfall finge man, utom hvad


[1] Bref 10 jan. 15S8.
[2] Bref 20 jan. 1588.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:28:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sthlmmedel/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free