- Project Runeberg -  Stockholm under medeltiden och Vasatiden /
48

(1897) [MARC] Author: Hans Hildebrand, Fredrik Lilljekvist, Gustaf Henrik Vilhelm Upmark, Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Kyrkor och offentliga byggnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej voro putsade utan fogstrukna. Endast de insänkta ytorna
voro hvita. Möjligen funnos på dessa ytor målningar, men
härom kan man nu ej med visshet yttra sig. Osannolikt är
det likväl ej.

På 1570-talet veta vi, att S:t Nikolai kyrka ej mer hade
kvar sin ursprungliga karakter. Dels hade den såsom ofvan
visats, blifvit betydligt förändrad genom korets borttagande,
dels finner man af ett konung Johans bref till Anders målare
(1573 8/5) att »borgarne i staden gjort kyrkan hvit». Konungen,
en af Sveriges för byggnadsföretag mest intresserade monarker,
ansåg detta hvitmenande vara orätt, han gaf därför befallning,
att kyrkan skulle målas röd, dock, för att den skulle återfå
något af sin forna typ, tillägges i instruktionen för Anders
målare, att »de runda cirklar på tornet göras hvita och tornet
rödt så mycket som muren tillsäger». Under konung Johans
regering vidtogos åtskilliga andra ändringar och förbättringar
med afseende på kyrkan. År 1576 uppfördes t. ex. en mur
kring kyrkogården. Äfven 1581 synas diverse arbeten blifvit
planerade och 1588 10/1 talar konungen i en skrifvelse om
den sakristia, som skulle byggas på södra sidan.

Kyrkan själf var såsom ofvan nämnts helgad åt S:t
Nikolaus; men i likhet med hvad som var sed särskildt i
domkyrkorna i stiften och äfven i de flesta andra kyrkor, funnos
i kyrkans sidoskepp en myckenhet smärre kor och altaren
stiftade till andra helgons ära samt till s. k. »själarykt» för
aflidna personer. Man räknade i »Bykyrkan» i Stockholm
ända till 29 sådana stiftelser; den af dessa, som först
omnämnes i en bevarad samtida handling, är det altare, som
inrättats till S:t Martini ära och beröres i ärkebiskop Peders
bref af 1337. Något bevis för att detta altare skulle vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:28:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sthlmmedel/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free