Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Kyrkor och offentliga byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedrifvet. Visserligen säger konung Johan III i en skrifvelse
af 1588 5/4, att han ämnade låta uppbygga en kyrka på den
plats »där Svartmunkeklostret stått», men huruvida detta
hänför sig till själfva klostret torde ej vara alldeles visst. Ännu
1573 11/7 och 1599 24/11 omtalas i stadens tänkebok en gränd,
»som löper upp till Svartmunkeklostret», det är därföre högst
sannolikt, att det delvis kvarstod ännu, när Karl Karlsson
Gyllenhielm senare ägde tomten. Måhända få de äldsta
delarna af detta hus, som nu upptager hela kvarteret Venus,
räknas till de sällsynta byggnadsminnena från Sveriges medeltid.
Johanniskyrkan, som var belägen i stadens sydöstra del
vid den n. v. Johannesgränden, omtalas ej i äldre handlingar,
men sannolikt var den redan uppförd på 1400-talet. Den
omnämnes 1527 15/11, då konung Gustaf bortskänkte ett
stenhus beläget »vid S:t Johannis kyrka» samt ännu 1533
6/2, då nämnde konung tillstädjer Sven Skute att från S:t
Johannis kyrka återbörda tvenne stenhus vid Jerntorget, men år
1563 5/12, när sekreteraren Mårten Helsing af konung Erik
XIV fick en tomt i förläning, säges denna tomt vara den, »där
fordom S:t Johannis kyrka uppå stod». Kyrkan har sålunda
blifvit endera uppbränd eller nedrifven under de mellanliggande
29 åren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
