- Project Runeberg -  Stockholm under medeltiden och Vasatiden /
58

(1897) [MARC] Author: Hans Hildebrand, Fredrik Lilljekvist, Gustaf Henrik Vilhelm Upmark, Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Kyrkor och offentliga byggnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att gillet tog namn af något helgon, t. ex. S:t Nikolaus, S:t
Gertrud, hvars särskilda hyllande utgjorde ett föreningsband
för gillets bröder och systrar. I någon kyrka stiftade gillet ett
altare till dess helgons ära och vid detta altare förrättades
gudstjänst på gillets bekostnad och till dess båtnad.

Gillet hade eget hus, i hvilket man samlades till
behandling af gillets angelägenheter och till sällskapligt samkväm.
Vid dessa tillfällen var gillesalen festligt prydd och glädjen
stod högt i tak — ibland dock störd af buller och kif, ty
man drack den tiden gärna utan måtta. Män och kvinnor
deltogo i de flesta gillens samkväm. Gillena voro dessutom
förmedlare mellan de olika stånden, ty samhällets stormän
läto sig gärna upptagas som bröder, åtminstone i de
förnämligare och borgerliga gillena.

Medlemskapet i gillet utgjorde ett broderskap och inom
detta skulle man älska och hjälpa hvarandra icke allenast i
hälsans dagar eller under detta jordelifvet. Var en medlem
af gillet sjuk, skulle de andra vårda honom; var han död,
skulle de följa honom till grafven, och ännu därefter skulle
gillet för hans själs bästa låta läsa mässor vid gillets
altare.

Utom gillena få äfven till de offentliga byggnaderna i
staden räknas det pä Helgeandsholmen belägna s. k.
Helgeandshuset, som under medeltiden och ännu på 1530-talet ägde
bestånd. Det blef inrättadt på 1300-talet för upptagande
af sjuka och fattiga samt för ålderstigna i staden, hvilka
där under längre eller kortare tid fingo underhåll och
vård. Äfvenså användes helgeandshuset till en art
härberge för vandrare och andra resande, mest för munkars
eller i kyrkans tjänst anställda personers härbergerande. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:28:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sthlmmedel/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free