Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»bedröfvad intill döden», än jublar hon som en lärka
än sitter hon försänkt i half medvetslöshet, än blir
hon upprörd af den minsta, behagliga eller
obehagliga småsak. Man här äfven ansett henne vara
romanesk. Om så är fallet, synes det åtminstone
icke på de krior, som hon »författar» i skolan.
Det har roat oss att jemföra åtskilliga kriaböcker
tillhörande manliga och qvinliga elever på ungefär
samma bildningsstadium, och vi skynda oss att
afgjordt tillerkänna priset åt de qvinliga. Då de
sjelfkäre kadettkandidaterna endast hafva två
skriande vattenfärger, den ramsvarta och englaljusa,
på sin omdömespalett, består sig pensionsflickan
med både flera och mera skiftande, och att döma
efter temaprestationerna är det svårt att begripa,
huru densamme »skapelsens herre» några få år
derefter kan mäta sig med, ja eröfra henne.
Som sagdt, det är icke i kriaböckerna i skolan
som man upptäcker några anlag för romantik hos
den unga flickan. Orsaken är helt enkelt den,
att endast den minsta och så att säga officiela
delen af hennes själ återspeglar sig derstädes.
Hennes egentliga känslolif — och hennes griller —
anförtros deremot vanligen åt dagboken, hvilken
ligger inläst innerst i hennes sekretär och hvarom
hon är lika rädd som om sina ögonstenar. Vi
skulle tro att pensionsflickan ensam i vår
geschäftiga tid har lust till det urmodiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
