Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pepparkaks-Moster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hufvudet. Den dagen hade brukspatronen
en enkel festmåltid i hemmet vid Maria
Brunnsgränd, till hvilken såväl gumman L. som jag,
Gustafs barndomsvän, voro inbjudna. Gamla
»papparkaks-moster» var i stor, fastän enkel
paryr, men så anspråkslöst ödmjuk och
okonstladt lycklig att hon vann allas hjärtan. Sann
kvinnlighet och varm moderskärlek finnas äfven
under den grofva ytan. Vid skålen för den
unge nyblifne studenten, hvilken brukspatronen
önskade skulle äfven framgent fortsätta på
vetandets bana, bad han äfven att få meddela,
att han önskade att hans skyddslings ömma
fostermor skulle befrias från mödorna med sin
handel och njuta en behöflig hvila.
Brukspatronen hade sörjt för att ett litet vindsrum
ställdes i ordning för hennes räkning i huset
och att hennes behof för öfrigt blefvo
tillfredsställda. Några tacksägelser ville han icke veta
af — han kände sig lycklig att vara i stånd
att göra godt åt människor som förtjänade det.
Dagen var glad, och »pepparkaks-moster»
hedrades på allt sätt af denna ädla familjs alla
medlemmar, och att hon kände sig lycklig och
stolt var ju helt naturligt.
Ännu några år ha gått, då vi åter inträda
i det rika borgarhemmet vid Maria
Brunnsgränd. I biblioteksrummet hvilar den gamle,
gode brukspatronen i sin ekkista, med ett lugnt
leende på det ädla ansiktet. Vid sidan står
Gustaf, blek, med tårad blick och darrande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
