Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett gammalt “källarråd“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och många fler — hvilka nu äro skuggor blott
och tysta för alltid — nej för katten! den ene
af bröderna Bjurholm lefver än och kan vittna
att den tiden fördes ett muntert lif på gamla
»Björngården», och de låga taken rungade vid
de muntra skratten och de högljudda och mustiga
skämten. Den icke minst muntra var det
skinande »källarrådet» själf, där han trippade från
bord till bord och slog sig ned än här och än
där, samt klingade och skålade med »samtliga
kärälskliga bröder». Förtäringen var på denna
tid särdeles enkel. Få förmiddagen inskränkte
den sig vanligen till ett par s. k. stenborgare,
som Brandström pånyttfödt från den
gustavianska tiden och som lefvat ett svagt lif ända
tills nu, då whiskygroggen utträngt alla andra
drycker. Dessutom förekom ibland på
»Björngården» ett ganska vildt portvinsdrickande och
då kunde det gå hett till. Det var vid ett sådant
tillfälle som bryggar Neumüller själf körde hem
sin kusk till sitt landställe som låg ute i
Brännkyrka. Förhållandet var att Neumüller kom
som vanligt till »Björngården» åkande i sitt
täckta ekipage, när regnet stod, som man säger,
som »spön i backen». Där inne voro gubbarna
samlade och portvinet började flöda, tiden gick
och stämningen blef allt gladare. Utanför
strömmade regnet. Ändtligen fann Neumüller tiden
vara inne att »köra åt landet», hvarför han tog
afsked af laget och gick. Jo bevars, vagn och
hästar stodo där helt beskedligt och dröpo af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
