Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR DAGBOKEN - När “Ulfåsamarschen“ komponerades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
effekten. Hedberg vidtalade den talangfulle
August Söderman, att han skulle åtaga sig
värfvet att skrifva musiken, och alla visste, att
den då både skulle bli originell och snillrik;
men Söderman, ofta butter och kärf, ville alls
icke vara med om saken — han tyckte »att
Bengt Lagman och Sigrid den fagra mycket
väl kunde blifva gifta utan musik och lika
lyckliga för det». — Hans vägran var oumkullrunklig,
ehuru teaterdirektionen förenade sina
böner med författaren.
Så en vacker vårdag enades Frans Hedberg,
Aug. Söderman och dekorationsmålaren Fritz
Ahlgrenson om att man skulle taga en vagn
och fara ut och äta middag på Stallmästaregården.
Sagdt och gjordt. Man gaf sig åstad
under strålande vårhimmel och med lika
strålande humör. Under vägen sökte Hedberg,
understödd af den lefnadsglade Ahlgrenson, att
ytterligare öfvertala Söderman att ändra sitt
beslut. Men denne endast rynkade ögonbrynen
och skakade på hufvudet.
Då man anlände till det gamla välkända
värdshuset, bestäldes en god middag i ett rum
en trappa upp, där man skulle få vara ostörd.
Middagen kom och befanns vara förträfflig,
stämningen var glad och skämtet flödade.
Slutligen steg man upp från bordet och tände sina
cigarrer och slog sig ned igen för att låta
maten smälta. Men Söderman stälde sig vid
fönstret och började trumma på rutan, först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
