Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- UR DAGBOKEN
- Bellmans dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»En far hade tre barn
Alla voro de kanaljer;
Två blef hängda i segelgarn,
Den tredje blef gevald’ger.»
Nej, hans härliga sångarlif var slut, hans
sol dalade och hans minne skulle snart dö —
liksom han själf. Skaldens och sångarens
hufvud sjönk sakta mot bröstet och ögonen föllo
hop. Den stackars Bellman slumrade, under det
fåglarne gladt kvittrade i träden.
*
Så var det den 26 juli 1829. På den
plats, där vi sågo Bellman hvila i sömnens
annar, var en ofantlig människomassa samlad
nämnda dags afton. Och högst på kullen stod
Bellmans byst, modellerad af Byström, rest.
Och i högsätet på den uppförda läktaren
syntes den store sångarens åldriga änka och son,
dit ledsagade af Bellmans gamle vän Lars
Hjortsberg. Jubel och hänförelse öfverallt.
Bellmans ära och minne öfverlefva stoftet. Hans
sånger skola ljuda under århundraden på folkets
läppar.
»Helgd åt dessa kullars gröna runder,
Dessa lugna vikar, skumma lunder, —
Helgd åt nöjets, hvilans, diktens stunder
I dina skuggor, du vänliga park!»
Och icke blott folket hyllade folkets skald.
Konung Karl Johan och kronprins Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:15:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sthlmtyper/0142.html
