Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphovet till stjärndyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
densamma. Framstegen inom astronomien och andra när
stående naturvetenskaper utföras nu med en svindlande
fart, om man mäter dem med antikens mått. Stundom
hör man någon varnande röst, som ber oss taga mera
hänsyn till en filosofi, som är en direkt avläggare av
den platonsk-aristoteliska. Den som något känner
naturvetenskapens historia, skall nog förstå oss när vi säga:
»Vi ha haft mer än nog därav».
Att icke-naturforskare stundom ha en mycket
besynnerlig uppfattning om astronomiens nuvarande ställning
belyses tydligt därav, att en bland vårt lands främste
teologer en gång i en granskning av ett populärt
astronomiskt arbete yttrade, att nutidens astronomer på det
hela ej hade hunnit just så särdeles mycket längre än
antikens, vilka ju förmådde förutsäga solförmörkelser.
Dessa förutsades som bekant pä den grund att de visat
sig inträffa efter vissa bestämda mellantider ungefär så
som månskiftena, med den skillnaden att dessa senare
inträffa vida oftare.
Skillnaden mellan våra dagars vetande om
himlakropparna och vår kunskap om dem för femtio ä sextio
år sedan är himmelsvid och detta gäller i lika högt mått
om 1850-talets astronomi och antikens. Men därför
böra vi icke glömma, att våra dagars lysande
stjärnkunskap härstammar från människornas behov att mäta
tiden, särskildt för att kunna förutse tillgången av
livsmedel i den närmaste framtiden.
——
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
