Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparnas atmosfärer och deras fysik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa beteckningar av Fraunhofer (se fig. 10). Som
emellertid de ifrågavarande absorptionsbanden, såsom
figuren visar, äro mycket breda, är det svårt att med
säkerhet identifiera dem. Även andra gaser ingå i dessa
yttre planeters ovan molnen belägna gashöljen — de äro
av obekant ursprung men förorsaka, såsom av deras spektra
synes, en mycket stark absorption av det från molnen
återkastade solljuset. Absorptionen tilltar med planetens
avstånd från solen, är således störst för Neptunus, minst
för Jupiter.
I alla händelser skilja sig förutnämnda himlakroppars
atmosfärer i ett mycket väsentligt avseende från de inre
planeternas, Mars, Jorden, Venus, och Merkurius. De
stora planeternas och solens lufthöljen övergå småningom
och utan språng uti de inre gasmassorna, så att man
icke kan angiva någon bestämd gräns, där atmosfären
upphör och de tätare lagren taga sin början. Helt annat
är förhållandet på jorden. Där är lufthavet nedtill skarpt
begränsat av jordens fasta skorpa eller av världshavet.
Endast i detta fall kan man tala om en verklig
atmosfär, sådant detta begrepp ingår i vår alldagliga
föreställning. Liknande är förhållandet med alla himlakroppar,
som ha en fast eller flytande yta.
Men det är i alla fall ej säkert att alla dessa planeter
äro begåvade med en atmosfär. Iakttagelserna av månen,
då den går förbi någon stjärna, visar att dess möjligen
förefintliga lufthylle ej förmår att avböja stjärnans
siktlinje, det vill med andra ord säga, sagda hylle äger
ingen märkbar ljusbrytning. Därav kan man också sluta
till att dess täthet är ytterst obetydlig, på sin höjd
motsvarande ett par millimeters lufttryck. Men då man
av goda grunder antar, att månen avskilts från jorden
och därvid borde medfört just jordens lättare
beståndsdelar, vilket ju också motsvaras därav att månens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
