Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparnas atmosfärer och deras fysik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kring dess axel vänder denna planet ständigt samma
sida åt solen. Den motsatta sidan, som aldrig värmes
av en solstråle, måste antaga en särdeles låg temperatur,
mycket nära den absoluta nollpunkten (—273° C.) och
betydligt lägre än någon på månen förekommande
temperatur. Till denna sida måste alla de kroppar destillera
över, som ha ett märkbart ångtryck, för att frysa till
fasta klumpar eller frost-täcken utan märkbart ångtryck.
Merkurius kan således ej besitta någon nämnvärd atmosfär.
Det återstår således bland hela raden av planeter och
månar i vårt solsystem endast tre som besitta en atmosfär i
ordets egentliga mening, nämligen utom jorden även
Mars och Venus.
Till samma åsikt kommer man också vid en
undersökning av planeternas förmåga att återkasta det på dem
fallande solljuset. De himlakroppar, som besitta en
atmosfär innehålla i denna svävande kroppar i form av
moln vare sig av vatten eller is, eller ock av så kallat
damm, det vill säga uppvirvlat stoft. Dessa i atmosfären
svävande partiklar äga en betydligt större förmåga att
återkasta ljus än en planets fasta eller flytande yta.
Månen förmår nu att återkasta 13 procent av solljuset,
Merkurius 14 procent. Dessa tal ligga så nära varandra,
att de inom försöksfelen kunna anses så gott som lika.
Det är därför sannolikt att Merkurius lika litet som
månen besitter någon märkbar atmosfär. Den motsatta
ytterligheten representeras av Venus, som återsänder ej
mindre än 76 procent av det på planeten fallande solljuset.
Nyfallen snö befanns av Zöllner återsända 80 procent och
denna siffra bör gälla även för moln, d. v. s. samlingar av
vattendroppar eller iskristaller. Man tror sig också veta
att Venus hela yta för oss skymmes av en
ogenomtränglig tjock molnslöja. Den ringa skillnaden mellan
0,80 och 0,76 kan, utom på försöksfel, bero på en ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
