- Project Runeberg -  Stjärnornas öden /
81

(1915) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparnas atmosfärer och deras fysik.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Liknande gäller för alla lätta gaser, som ej förtätas
till flytande eller fast form vid laga temperaturer.
Vattenånga däremot, som i köld utfälles såsom moln, avtar
på grund av luftens hastigt uppåt sjunkande temperatur
(omkring 5 grader per kilometer till 2,5 kilometers höjd
och 8 grader per kilometer vid 8,5 kilometers höjd)
mycket snabbare än den nära nog dubbelt tyngre Syrgasen.
Dess mängd sjunker till hälften redan på en höjd av
1,9 kilometer. Däremot kan man för kolsyra räkna med
den för andra gaser använda barometerformeln, emedan
den förefinnes i så ringa mängd, att den aldrig utfälles
i form av moln. Det är i själva verket endast
vattenånga, som fordrar ett avvikande behandlingssätt. Nu
är kolsyra mycket nära en och en halv gång tyngre än
luftens gaser i medeltal. Den borde då avta i
proportionen 1: 21,5 = 1: 2,8 på 5 kilometers höjd, medan luftens
täthet endast sjunker i proportionen 1: 2. Åtskilliga
iakttagelser över kolsyrehalten på olika höjder ända upp
till 3,8 kilometer ha utförts, av S. A. Andrée bland andra,
men man har funnit att kolsyreprocenten inom de
möjliga iakttagelsefelen häller sig oförändrad. Detsamma
gäller också (intill 7 kilometers höjd) för proportionen
mellan syre och kväve, som också borde i märkbar grad
ändra sig med höjden, då syret är 14 procent tyngre än
kvävet. Huru skola vi nu förklara detta, som synes
stå i strid med vad som ovan sagts?

Förklaringen är ganska enkel. Vad ovan sagts gäller
för en fullkomligt stillastående luftmassa. Men om luften
häftigt omröres så blir sammansättningen allt igenom
likartad. Nu veta vi ju att i de barometriska cyklonerna
och anticyklonerna försiggå starka upp- eller ned-stigande
strömningar av luften. Denna blir därför av samma
sammansättning så långt upp som denna omröring äger
rum. Dessa strömningar åstadkomma en annan effekt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:16:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjarnoden/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free