- Project Runeberg -  Stjärnornas öden /
88

(1915) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparnas atmosfärer och deras fysik.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omständighet betingas av den vida högre temperaturen på
sagda planet. Därmed ökas nämligen luftens vattenhalt
i hög grad. De täta molnen stiga till vida högre
rymder än på jorden. Om det är omkring tio gånger
så mycket vattenånga i luften på Venus som på jorden
— detta torde någorlunda motsvara de verkliga
förhållandena — så böra de tunga regnmolnen där nå över 10
kilometers höjd - den 20 procent mindre tyngdkraften
bidrager också något till molnens lyftning. De lätta
cirri-molnen böra förekomma på en höjd av bortemot
30 kilometer. Naturligtvis kan man under sådana
förhållanden ej vänta annat än att planeten skall vara
fullkomligt skymd för våra blickar liksom för de direkta
solstrålarna.

På Mars är tyngdkraften 2,68 gånger mindre än på
jorden. Till följd därav sjunker lufttrycket där 2,68 gånger
långsammare med stigande höjd än på jorden. Därför
sjunker också temperaturen, och därmed även
vattenångan, uppåt lika många gånger långsammare än på
jorden. På grund av den starka kölden finnas där
endast obetydliga mängder vattenånga. Luften på Mars
förhåller sig så som den på jorden i och ovanför
cirrus-regionen. Molnen, som där förekomma, äro ej blott
ytterst tunna genomskinliga molnslöjor — som bekant
kasta cirrusmolnen inga skuggor — utan de förekomma
endast över mycket små delar av planetens yta. De
ersättas av lätta dimmor.

Vi skola längre fram återkomma till följderna av dessa
egendomligheter.

Med spektroskopets hjälp kan man iakttaga att även
på solen gaserna i huvudsak äro ordnade efter deras
specifika vikter, så att de lättaste nå de största höjderna.
Något liknande gäller också för stjärnornas gashöljen
(se sid. 66).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:16:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjarnoden/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free