- Project Runeberg -  Stjärnornas öden /
118

(1915) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planeten Mars.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bidrager nog också den omständigheten, att tyngden är
endast tre åttondelar så stor på Mars som på jorden
samt att Marsytans krökning är dubbelt så kraftig som
jordytans. Man tanke sig två kupolvalv, det ena byggt
med högre och bredare kilformiga stenar är det andra,
med dubbelt så liten radie och dessutom endast en
tredjedel så starkt belastat som det andra, så är det
klart att spännvidden i det förra fallet kan tagas
ofantligt mycket större än i det senare utan att man behöver
befara instörtning. Med andra ord det behöves en
insjunkning på ett mycket större fält under Marsytan,
för att instörtning där skall inträffa, än vid skrumpning
av den smälta massan under jordytan.

Följden är att sprickorna i Mars’ fasta yta böra bli
längre än motsvarande bildningar på jorden.

En noggrannare undersökning av den stora sprickan
i Kalabrien visar, att den består av ett helt nät av
mindre, rätliniga sprickor såsom framgår av vidstående
bild (fig. 13) hämtad ur ett arbete av den bekante finske
geologen Sederholm. På denna karta ser man också
en av de av Suess tecknade radialsprickorna, (se
Världarnas utveckling 6:te uppl. sid. 31 fig. 16), vilkens
riktning under havet är angiven genom prickning.
Kartskizzen i vänstra övre hörnet av fig. 13 visar en slående
likhet med en teckning av Schiaparelli återgivande
planeten Mars i Mercators projektion (se planschen i slutet).
Man iakttager på båda bilderna de talrikt förekommande
jämnlöpande linjerna, motsvarande parallellsprickor och
dubbelkanaler. Ej alla sprickor ha en parallell sådan och
ej heller alla kanaler synas fördubblade — vanligen
synes endast den ena av dubbelkanalerna, stundom
försvinna de båda två.

Likasom radialsprickorna i Suess’ teckning utdragna
löpa genom de Lipariska öarna, så samlas på Mars flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:16:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjarnoden/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free