Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planeten Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Längs dessa sprickor träda de gaser i dagen, som
frigöras vid Mars’ eller jordens avkylning, vilka också
utsläppas genom vulkanernas lufthål. Dessa gaser äro i
första rummet vatten, därnäst kolsyra och i betydligt
mindre mängd svavelhaltiga gaser och klorvätesyra.
De strömma ut ur jordsprickor i trakter, som under
geologiskt taget ej allt för långt avlägsna tider varit
skådeplatsen för vulkanisk verksamhet. I
förkastningssprickorna bildas ofta samlingar av sjöar och vattendrag,
såsom man också kan iakttaga på flera ställen i vårt
land t. ex. vid Stockholm.
Antag nu, att vår jord småningom avkyldes. De
flesta trakter där äro täckta med lagrade, jämförelsevis
lösa, bergarter. I förkastningssprickorna samlas vatten
från omgivningen och stundom från jordens inre och
detta vatten spolar delvis bort de lösa jordlagren och
bildar där en vanligen flat jordfåra. Till havet medför
det lösta salter. Vid jordens avsvalning börjar havet
att frysa. Varje sommar tinar det upp något på ytan
såsom nu i polartrakterna. Slutligen är hela havet
bottenfruset, havsisen är nu att anse såsom en bergart,
skruvningar och förskjutningar förekomma ej mer i
densamma, utan den får en fullt slät yta. Vid stark
solbelysning om sommaren tinar denna upp likasom
vattendragen på fastlandet och dessa föra sina salter ned
till havsytvattnet. Vid den annalkande vintern fryser
detta ånyo, men ej såsom våra insjöars vatten
ovanifrån utan från bottnen; vanligt havsvatten har nämligen
sin största täthet under sin fryspunkt, motsatsen äger
rum för sötvatten. Följden därav blir den, att is fryser
ut vid den gamla isen på bottnen av ytvattnet, som
slutligen blir en koncentrerad saltlösning. Vid vidare
temperatursänkning utskiljas därur saltkristaller jämte is.
Något liknande pågår även med Mars’ fastlands flata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
