Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planeten Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 15. Förstorad och retucherad
fotografi av Mars, tagen av
Lampland.
till den 38:de breddgraden
på Mars’ södra halvklot
(se fig. 15 och 16), som
har sin vinter, dä Mars är
längst från solen, och till
den 58:de breddgraden på
det norra halvklotet (se fig.
16), som har vinter då Mars
är närmast solen och
därför ej så starkt avkyles.
Förhållandena äro
liknande på jorden, men ej så
skarpt utpräglade som på
Mars.
I den snövita polarkalottens närhet, antingen där är
fastland eller hav, ligga vattensamlingar med stelfrusen
yta, täckt av kristaller av ytterst vattenbegärliga
(hygroskopiska) salter, såsom klorkalcium, klormagnesium
och klornatrium. När nu sommarvärmen kommer och
polarkalotten uppvärmes, dunstar rimfrosten bort, och den till
följd härav jämförelsevis fuktiga luften breder ut sig i
grannskapet. Man iakttar där också ofta
dimbildning. Vanligen får därvid
marken vid polarsnöns kant en mörk
färgton av fukten (fig. 16). Stundom
framkomma kanaler och sjöar i
polarkalotten (se fig. 17). Detta beror
tydligen på utströmning av heta
dunster längs sprickorna. Den
fuktiga luften stryker fram över salterna,
som draga åt sig vatten och därvid
lösas upp och bilda en koncentrerad
lösning. Nya massor vattenånga
levereras från polerna — de sträva
Fig. 16. Mars’ utseende
den 8 April 1907
enligt observation av
Quénisset. Under ena
polen synes tydligt en
mörk rand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
