Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planeten Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parallella, som framträder först, och att hans läge alltid
är detsamma, i motsats mot vad Schiaparelli förut trott
sig kunna konstatera. Detta är ju också naturligt.
På grund av den ringa vattenmängden i Mars-luften
äro verkliga moln sällsynta. Fig. 19 återger ett sådant
vid Mars kant. Ofta, exempelvis av Pickering, kallas
de ovannämnda dimmorna för moln.
Att verkligen höjder finnas på Mars, synes därav att
snön eller rimfrosten ofta blir kvar på landsträckor i
närheten av polen och stundom rätt långt därifrån,
t. ex. på den stora ön Hellas (40° s. br.), medan den
försvinner i deras omgivning och stundom vid själva polen
(den södra). Ett sådant högland täckt av is finnes nära
den södra polen och är återgivet vid den övre kanten
av fig. 21. På dylika orter där snö alltid ligger kvar
torde en svag glaciärbildning äga rum. De flesta antaga
också att berg och högplatåer, fastän av jämförelsevis
ringa höjd, finnas på Mars (Campbell tror sig dock ha
sett 3000 m. höga berg). Lowell, som flitigt sökt efter
berg vid kanten av den belysta delen av Mars, kommer
till den slutsatsen att, om berg finnas där, kunna de ej
vara mer än 2000 à 3000 fot (600 ä 900 meter) höga
Fig. 19. Moln vid högra övre
kanten av Mars, observerat av
Molesworth den 7 Mars 1901.
Fig. 20. Mars observerad av Lowell
den 11 Juni 1907. Även de dunkla
områdena synas genomskurna av
»kanaler».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
