Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkurius, månen och Venus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. VII.
Merkurius, månen och Venus.
Planeten Merkurius torde i många avseenden likna
Mars, från vilken den dock å andra sidan avviker
därigenom att den saknar atmosfär. Medan således sprickorna
i jordskorpan eller på Mars i de flesta fall snabbt fyllas
igen antingen genom nedsvämning av sand eller lera
som följt med rinnande vatten eller genom sandstormar,
så att deras yttre konturer till största delen försvinna
för åskådarens blick och endast kunna iakttagas genom
de skakningar eller utströmningsprodukter som förekomma
längs dem, så böra sprickorna på Merkurius förbliva
såsom gapande klyftor. Troligt är ju, att även ur dessa
klyftor reducerande gaser strömma ut, likasom på jorden
och färga omgivningen i en mörkare ton än planetens
övriga för oss synliga yta, det vill säga den del som
är vänd åt solen. Ångor, som på jorden på grund av
svårflyktighet avsättas i sprickorna, såsom salmiak, och
andra klorider samt svavel, kunna där breda ut sig längs
stora sträckor och färga omgivningarna, särskilt förmedelst
där befintliga järnsalter, som av svavelångorna svärtas.
Lowell har givit teckningar av de mörka fläckar som
synas på Merkurius, varibland en återgives på figur 22.
Dessa fläckar ligga likasom på Antoniadis teckning, som
återger Mars yta (fig. 14 a) ordnade efter nära nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
