Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
— Der är lioii ju. — Jag dröjde längre, än
jag trodde, men nu äro vi här.
— Ja, jag hade verkligen gått vilse häruppe,
upplyste kapten Borg.
— Nå, lia ni pratat mycket?
— Ja visst, sade Bruno. — Vi ha roat oss
ined att upplifva gamla gemensamma minnen.
Och om du tror, att vi haft tråkigt, så misstar du
dig.
Gösta såg på dem begge. Han såg dem stå
ott stycke från livar andra, lugna och kalla, soin
om cle endast vexlat betydelselösa artigheter.
— Misstar mig? sade han förvånad. — Ja, jag
märker det. —
Tystnaden bröts i det samma af en gall
ångbåtspipa, som skar genoiu mörkret.
— Nu ropar Orion efter oss.
Bruno frågade: — Ämna ni resa? Så snart?
— Ja visst, upplyste Gösta. — Vi ha
biljetter till Kristiania. Trodde du, att vi ämnade stanna
här, så misstog du dig den gången.
— Jag! — Ah nej — jag trodde just
ingenting.
— Adjö med dig, Bruno!
— Adjö! sade Siri. — Luften på Norges fjäll
skall, hoppas jag, snart nog blåsa bort alla
barnsliga tankar.
— Jag skall också ut och känna på
hafsluf-ten i morgon, mumlade Bruno, och Gösta yttrade:
— Den här gången ha ni åtminstone fått
tala ut, och nu skiljas ni väl utan någon bitterhet
i sinnet, icke sant?
— Jag har aldrig varit ond på någon dam,
sade Bruno.
— Och Siri är lugn, det vet jag. — Adjö,
Bruno! Få se när vi råkas härnäst. —Och lycka
till med de der planerna, du talade om. — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
