Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af ironi. Dock emedan menniskan är på en gång en
ande och djur, skall ”icke allenast det kroppliga, menni-
skans kropp och det den omgifvande kroppsliga, utan äf-
ven anden, allt som rör sig inom den, äfvensom dessa
själsrörelsers inverkan på det kroppsliga, när de vilja
yttra sig, gå ut i det yttre, skildras i idyllen (och gen-
remålningen). Ej blott en afteckning af landsbyggden,
af döda eller yttre ting, af husliga förrättningar med
största noggrannhet, af t. ex. huru flickan väfver, hur
hon spolar, för spolen fram och tillbaka, huru spolen
ser ut etc., icke blott en copia af detta kroppsliga och
djuriska fordras, utan äfven en målning af huru menni-
skan i okonstlade lefnadsförhållanden känner, tänker,
njuter, lider, glädes, önskar, trånar, afskyr, hvarföre,
hvarföre ej etc. ?” (Lit. F. T. 1837. N, 32). — Här
försjunker beskrifningen ofta ifrån liflighet och sann idea-
litet till en erass materialism, hvilket sällan är fallet med
Hercules, ehuru dessa båda dikter äro till sin anda i
hufvudsaken ofta så pass lika, att man med skäl har
kallat Bröllopsbesv. Ih., egentligen bröllopsskrift, — en
af de otaliga under 17 och 18 seklet — en tafla, en
fortsättning, en utbruten målning ur Hercules. Det, hvari
Tidens Seder och Bröllops B. Ih, särdeles särskilja sig
från Hercules, är företrädet af costym, local, viss tid,
hvilket icke alls finnes i Hercules, icke till dess förtjenst,
ty skalden, äfven om hian vill försinnliga för oss den
djupaste tanke, skall ge oss dess afspegling i en hän-
delse, tillhörande en viss tid och ort. Man blir aldrig
rätt tillfredsställd med Nagans Det var engång, hvil-
ken formel också bevisar att Sagan bekänt sig vara ”vin-
gelfotad för jorden.” Båda styckena äro vigtiga för Se-
dehistorien. Ofta ega de endast detta värde. — I sitt
slag äro dessa trenne dikter de äldsta i vår vitterhet
och beteckna ett språng i bildningen, Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
