Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Himmel och jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Himmel och jord.
Två ting fylla sinnet med ständigt ny,
ständigt förökad beundran och vördnad, ju
oftare och oaflåtligare vi göra dem till
föremål för vår eftertanke: stjernhimmelen öfver
oss och sedelagen inom oss.
Kant.
Jag vet ej, om någon af mina läsare ännu kommit att
tänka på, huru begreppet »himmelen» såsom bättre motsats
till »jorden» må hafva uppstått? Hur kan det väl hafva
kommit sig, att alla folk sedan urminnes tider förlagt vistelsen
af de väsen, som de ansågo upphöjda öfver menniskonaturen,
fjärran från jorden under stjernorna och – sedan den första
naiva föreställningen utvecklat sig – till och med ofvan dem?
Kunde väl dessa små glänsande punkter göra anspråk på en
sådan utmärkelse framför jordiska föremål, eller var det blott
afståndet från jorden i den dunkla omätliga rymden, hvarmed
begreppet om storhet, upphöjdhet och majestät var förknippadt.
Visserligen synes det ej lida tvifvel, att åska och blixt
varit Olympens upphof, liksom förödande jordbäfningar och
vattenflöden skapat Hadesbegreppet. Men derom måste man
dock ganska snart hafva kommit till visshet, att dessa
företeelser voro förlagda i jordens omedelbara närhet. Utan tvifvel
upptäckte man vid de offer man anstälde på bergen, att
dunderguden uppträdde långt nedom månen, i anledning hvaraf
man började beteckna och dyrka vissa berg såsom gudarnes
vistelseort, hvarpå Olympos i Thessalien är ett slående exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
