Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
24 OM STJERNTYDERI.
ceremonier till solens förmån. Vid solförmörkelsen den 4 mars
1821, som det ryska sändebudet Timkoffsky iakttog i Kina,
sattes i alla Pekings tempel pukor och klockor i rörelse,
embets-männen stodo öfverallt högtidligt på sina poster, folket var
bestört och riktade böner till himmelen, på det att den store
draken ej måtte uppsluka solen. *
4.
Invånarne i grannlandet Indien, som älskade att åt sin
historia viudicera en fabelaktig ålder, hafva bevisligen ej så
tidigt sysselsatt sig med stjernorna. En sammanställning
(konjunktion) af alla planeterna, som de skola hafva iakttagit och
från hvilken deras sista tidräkning daterar sig, har enligt
europeiska tillbakaräkningar alldeles icke egt rum, och astronomiens
uppgifna höga ålder i Indien beror på afsigtligt bedrägeri af
brahniinerne. Dock kunna Observatorier spåras här ända till
87 f. K., och det är ett historiskt faktum, att konung
Saliva-ganam omkring år 80 f. K. mycket gynnat stjernkunskapen,
Hinduernes astrologi är af mycket oskyldig natur. De
anse stjernorna för helgon, som genom sina botöfningar på
jorden kommit till denna höga ställning. I Siddhas gata (d. ä.
Vintergatan) se de ett helt tåg af sådane helgon.
Obetydligheten af den båge, som stjernorna under en natt beskrifva på
himmelen, gälde för dem som måttstock på heligheten.
Derför dyrkades ock de sju bekanta stjernorna i Stora Björn
(Karlavagnen), hvilka, såsoin belägna närmast polen, genomlöpa
helt små cirklar, under namn af de sju Eeschis såsom de allra
största helgonen.
Det har redan anmärkts, att stjernkunskapen, af hvilken
vid denna tid stjerntyderiet utgjorde en vigiig beståndsdel, från
kaldéerne öfvergick till de öfriga folken. Närmast var det
egyptierne, hos hvilka denna vetenskap synes hafva vunnit
inträde. De judiske författarne Philo och Flavius Josefus anse
1 Klemm: Culturgeschichte, p. Yl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
