Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM STJEKNTYDEEI. 25
Abraham för en kaldéisk astronom, som skall hafva lärt
egyp-tierne matematik och astronomi. l Och i sjelfva verket visar
sig en stor öfverensstämmelse mellan kaldéernes astronomiska
system och egyptiernes. 2 Enligt Achilles Tatius inristade de
egyptiske presterne sina iakttagelser i obelisker; och i sjelfva
verket har man i nyare tid funnit inristade, ganska ofta på
minnesvårdar, men särskildt i kungagrafvarne de
planetkonstellationer, som visade sig vid vederbörande konungs födelse
eller död. Det linnes en obelisk med en inristad konstellation,
som går tillbaka till 2781 f. K.
Diogenes Laertius berättar, att egyptierne från konung
Nilus (1200 f. K.) till Alexander den Store (333 f. K.)
observerat ej mindre än 373 sol- och 832 månförmörkelser. Denna
uppgift häntyder derpå, att solen och månen måste
företrädesvis hafva utgjort föremål för de gamle egyptiernes iakttagelser
och i sjelfva verket har solkulten ingenstädes varit så utbildad
som just i landet vid Nilen.
Utom de förenämnde himlakropparne var det äfven den
vackra stjernan Sirius, som af egyptierne egnades guddomlig
dyrkan, och i nyare tid har Mahmud Bey, vicekonungens af
Egypten astronom, fäst uppmärksamheten på det förhållandet,
att samtliga pyramiderna uppförts med en lutningsvinkel af
52 grader mot marken, på det att Sirius’ strålar skulle kunna
fatta lodrätt mot ytan. Vi finna ännu senare äfven i
vesterlandet, att belysningsgraden och den större eller mindre
snedhet, under hvilken strålarne från en stjerna falla in, spelade
en betydlig rol inom astrologien.
1 Philo: De nobilit. 702, Euseb. praep. evang. IX. 16, 17, 18.
2 Enligt Diodorus skola egyptierna redan sedan en otrolig lång följd
af år hafva upptecknat astronomiska iakttagelser och Diogenes Laertius
påstår till och ined, att dessa iakttagelser redan på Alexander den Stores
tid omfattade en tidrymd af 48,863 år. Den franske vetenskapsmannen
Biot förmodar, att egyptierne redan 3285 år f. K. hade bestämt clen
verkliga tiden för vårdags j emningen, och stöder denna förmodan på vissa å
monument befintliga framställningar. Récherches sur plusieurs points de
l’Astronomie égyptienne. Paris 1823.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
