Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM STJERNTYDERI.
siaren med förebråelser. I allmänhet hade dock dessa män
att glada sig åt det bästa anseende i Grekland, och om än ett
och annat tvifvel på deras vetenskap uppdök, så skedde detta
blott från skeptikernas och epiknréernes sida, hvilka ju äfven
bemödade sig om att förneka gudarnes tillvaro. Ennius och
Favorinus, Panetius och Skylax skrefvo utan framgång mot
»matematikerna», såsom astrologerne äfven brukade kallas. A
Hos romarne 2 vann astrologien så mycket hellre inträde,
som på trefoten i Delphi ingen Pythia längre tuggade några
lagerblad och de inhemske fågelskådarnes auktoritet äfven
slutligen började sjunka. Och elfuru myndigheterna med hela
makten af sina edikter uppträdde mot stjerntydarne, ehuru
redan år 39 f. K. pretorn Cornelius Scipio Hispalus förvisade
dem från Rom och hela Italien,3 så återkommo de dock snart
och om möjligt i ännu större antal.4 Äfven de patriciska
adelsfamiljerna grepos af den astrologiska svindeln. Nästan hvarje
familj höll sig med en med fast lön. anställd »kaldéer». Så
snart ett barn föddes eller en dotter gifte sig, måste alltid
horoskopet ställas.5
När kejsar Octavianus kom till verlden, förutsade senatorn
och astrologen Nigidius Figulus den framtida herskarens
storhet.6 När Livia skänkte riket Tiberius, rådfrågade hon
astrologen Scribonius om barnets öde. Svaret skall hafva utfallit
ganska betecknande.7
Det var företrädesvis fruntimmersverldeii, som stod på
astrologernes sida. Dock, hvad är väl förlåtligare än nyfikenhet?
1 Cic. De divinat. I. 58. II. 42. 43. Aul. Gell. Noct. attic. XIV. 1.
2 Hos romarne uppnådde stjernkunskapen aldrig någon större betydelse.
Till det lilla, vi i detta hänseende veta om dem, hör en solförmörkelse,
som ^rigstribunen Sulpicius Gallus år 168 f. K. förutsade hären i
Macedonien. (Cic. de rep. I. 14. 15.)
8 Valer. Max. I. 3. 2.
4 Cic. de diviii. II. 43. 47.
5 Apul.: »Apolog.» c. 56. Ovid. Metam. II. 12.
6 Sueton.: Tiberius 14. Dion. Cass. XLV. I p. 286.
7 Sueton. 1. .c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
