Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM STJERNTYDERI. 39
sätt lyckades drifva igenom sitt förbud *, och hos alla kalifer
och sultaner finna vi vanan att i hvarje vigtig
statsangelägenhet rådfråga stjernorna. I Palk i .norra Persien fans till och
med en stor astrologskola.
Vi kunna icke inom den trånga ramen af denna skizz
följa äfven det orientaliska stjerntyderiet i dess historiska
utveckling och fortgång, hvadan vi måste inskränka oss till att
påpeka, att det var araberne, genom hvilka astrologien åter
väcktes till lif i Europa.
Spanien är den nyare stjernkunskapens vagga. Redan i
10 århundradet hade furstarne der slagit sig på astronomi och
Alfons X af Kastilien var en ifrig astronom, men på samma
gång tyvärr äfven - en fanatisk astrolog. Vid denna tid
studerade hela Europa hos araberne vid universitetet i Cordova.
Det kunde naturligtvis ej uteblifva, att med vetenskapen äfven
vidskepelsen släpades hem genom de unge vetenskapsmännens
anteckningsböcker.
Efter några årtionden uppdyker ur glömskan den
astrologiska svindeln på nytt äfven i det öfriga Europa. Redan Dante
uttalar sin förkastelsedom öfver några af sin tids astrologer.
Med mästerlig ironi låter han dem med bakvända hufvuden gå
omkring i helvetet, så att de, sorn i lifvet förutsågo allt, nu
måste ständigt skåda bakåt och i stället för framtiden betrakta
det förflutna. 2
1 Bland araberne var det isynnerhet stammen Kaiss, som dyrkade
Sirius. I sjunde århundradet sökte Abu Kebsclm, af stammen Choza, att
äfven bland Koraischiterne spela rollen af Hundstjernapostel, hvaremot
Muhamed kämpade med hela kraften af sin vältalighet: »Hvad synes eder
nu om gudsförnekaren ? . . . Har han icke låtit undervisa sig af Moses
skrifter? . . . Vet han icke, att all tings ande hvilar hos din Herre? Att
det är din Herre, som bereder glädje och sorg, som dödar och gör lefvande
. . som utdelar besittningar, som är Sirius’ Herre, som utrotar Noaks
lastbara samtida, som öfver ända kastar städer och som har betäckt dem
med straffdomar.» Koran: Suran 53, V. 50.
2 La di vina commedia: Inferno XX. Jfr Muratori: Diss. Antiq. nr.
XVIII. T. I. p. 1083.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
