Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Samtal om månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMTAL OM MÅNEN. 93
sätt sammanblandade, att mången i dessa saker okunnig lätt
kunde fastna på kroken.
Simplicius. Jag måste det oaktadt anhålla, att läsningen
fortsattes, ty min grundsats är: »pröfva allt och behåll det
bästa.»
Theon. Jag skall blott ännu läsa upp ett litet stycke, som
kan tjena till ledning för bedömandet af det hela, (Fortsätter
läsningen:) »Natten till den 13 januari var utomordentligt klar
och vacker. Månen uppsteg i skimrande prakt på himmelen.
Då detta var den näst sista aftonen i denna månad, då man,
på grund af den derefter inträdande längdlibrationen
(svängningen), hade tillfälle att iakttaga månskifvans vestra sida, så
underrättade oss d:r Herschel, att han ville rikta våra
iakttagelser på kratrarne Endymion, Cleomenes, Langrenus och
Peta-vius. Åt ön sorgfällig undersökning af dessa liksom af
rummet emellan dem och den yttersta randen af månskifvan
egnades denna utomordentligt gynsamma natt. Sedan vi derpå
tagit i ögonsigte en yta af 25 mils bredd och långsamt flyttat
oss vidare, funno vi snart det första, mycket egendomligt
beskaffade föremålet för vår undersökning: ett bergigt landskap,
hvars upphöjda högsta bergkedjor bildade tre små ovaler,
hvaraf två närmade sig hvarandra i skarpa spetsar och voro
förenade genom en mängd kullar af betydlig längd och höjd,
i det de antaga formen af en garnhärfva, hvars ändar så
småningom skilja sig från pasmetråden. Äfven den tredje o valen
liknade en sådan härfva och låg, liksom vårdslöst utsläppt ur
naturens hand, förenad med de båda andre; men den del deraf,
som man kunde anse såsom andra ändan af denna härfva,
tycktes vara uppskuren och utbreda sig i strödda trådar i form
af små kullar, som betäckte en stor sträcka flackt land.
Basen af detta berg springer så i ögonen, att den är noggrant
angifven på nästan alla de utförligare månkartor, som vid
någon tid hafva upprättats; på Blunts karta, som är den bästa,
motsvarar den noga min beskrifning. Inom nyss nämnda brutna
båge af kullar reser sig ett berg af oval form, omgifvande en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
