Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122 MÅNSKENSSVÄRMERI.
uppkomst. Syret, som vid Silfrets afkylning vek undan,
genombröt på talrika ställen den öfversta, svaga skorpan och
qvar-lemnade små runda gropar.
Men skulle man icke med fog kunna tvifla på, att
gaseruptioner utveckla sig på hiinlakropparne under deras
afkyl-ningsperiod, hvilka i antal och mäktighet stå i behörigt
förhållande till de, som uppkomma vid stelnandet af jordiska
metallmassor?
Svaret härpå kunde man äfven finna i samma utställning
hos fotografierna i den amerikanska afdelningen, der de under
total solförmörkelse tagna plåtarne påvisa samma förhållande
.i fråga om solen.
Liksom solen voro äfven en gåog jorden och månen
sjudande massor och deras afkylningsprocess kan i hufvudsak ej
hafva försiggått annorlunda än på solen.
Stora eruptioner genombröto äfven hos dem. den första
skorpan på talrika -punkter af ytan, och våra dagars
vulkaniska utbrott äro näppeligen annat än den svaga efterklangen
af denna urtidens fruktansvärda afgrundsmusik, när tusentals
eldgap med fruktansvärdt dån och skrällande åskknallar
förkunnade födelsen af en ny verld. Dock, vi få ej genom
erinringen af sådane underscener störa den lugna tankegången,
ty vi skola ännu komma till den öfvertygelsen, att dessa
processer verkligen uppträda blott i följd af afkylningen af stora
smälta massor.
Redan år 1851 har Gorini, professor i naturalhistoria i
Lodi, för en krets vänner förevisat åtskilliga af honom
hemlighållna ämnen i smält flytande tillstånd och gifvit dem
tillfälle att, under massans afkylning, på ytan deraf iakttaga
vulkaniska utbrott och jordbäfningar i smått. Men den
yetenskap-liga verlden såg häri likasom i de konstgjorda vulkanerna af
Lémery, som i jorden nedgräfde en blandning af svafvel,
jern-filspån och vatten, hvilken blandning efter någon tid genom
luftens tillträde fattade eld, blott en leksak utan betydelse och
Gorinis intressanta experiment råkade fullständigt i glömska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
