Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
154 MÅNSKENSSVÄRMERI.
skarpa konturer i jemförelse med solrandens på den första
negativbilden, och orsaken härtill kan sökas endast i solens atmosfer.
Fotograferingen medelst den reflektor med silfverbelagd
spegel, hvilken på hösten 1861 försöksvis anställdes, måste af
olika skäl åter uppgifvas.
På hösten 1863, sedan de mångfaldiga försöken att medelst
en vanlig akromatisk apparat komma till målet visat sig
förgäfves, förfärdigade Kutherfurd ett objektiv, som korrigerade
blott de fotografiska strålarne.
Redan i januari samma år hade han vändt sin
uppmärksamhet på spektroskopet, hvilket syntes honom vara det enda
medlet att utforska objektivets akromatiska beskaffenhet.
Bilden af en stjerna i brännpunkten af ett fullkomligt
korrigeradt objektiv måste vara en punkt; faller denna på en
prisma, så utdrager han sig till en linie, som betecknas af
regnbågens färger. Men komma icke alla de olikfärgade
strålarne till samma punkt, så visar sig icke spektret som en linie,
och de ej raklinigt begränsade färgerna utbreda sig i form af
en pensel. Blotta anblicken af stjernspektret skall genast
gifva vid handen, hvilka partier af spektret äro begränsade af
parallela linier (således konvergera till en skarp punkt) och
vid hvilka detta ej är fallet, hvarvid äfven på samma gång
konvergensens storlek kan bedömas.
<. För öfrigt kan man för samma ändamål, i stället för en stjerna,
betjena sig af en i en qvicksilfverkula reflekterad bild af solen.
Den 13 november 1864 tog Rutherford en bild af
fullmånen, som förstorades till en diameter af ända till 18
centimeter. Den visar månen upp och ned, sådan den ter
sig i en astronomisk tub, och den framställdes medelst
förstoringsapparaten ur det negativa orginalets positiva kopia, i
det att glasplåten insattes i förstoringsapparaten på det sätt,
att den fria (ej med kollodium betäckta) glassidan syntes vänd
mot ljuskällan.
Efter dessa försök har det slutligen lyckats Rutherford att
konstruera ett objektiv af flint- och kronglas, lios hvilket den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
