Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156
MÅNSKENSSVÄRMERI.
4.
De fördelar, som fotografien vid fotografering af månen
mer än annorstädes förmår bjuda, och hvilka aldrig ens
tillnärmelsevis kunna uppnås af handteckningar, ligga mest i det
skioskopiska (med skuggor antydande) återgifvandet af markens
vertikala struktur jemte de mångfaldiga ljusstrålarne hos
densamma. När en handteckning genom återgifvandet af
skuggorna (andra medel att naturtroget försinnliga månbergens höjd
gifvas icke) vill gifva ett uttryck åt terrängens plastik,
måsteman afstå ifrån att ens antydningsvis bifoga de utomordentligt
mångfaldiga skiftningarne i markens förmåga att reflektera
ljusstrålarne. Detta gör sig särskildt gällande i de partier, der
långa, ljusa band löpa öfver slätter, berg och dalar, hvilka
band ögat blott med svårighet förmår fatta samtidigt med det
omskuggade berget, men ritstiftet alldeles icke, innan scenen
förändrat sig i följd af den fortskridande fasen. Visserligen
måste denna fördel inskränka sig blott till de landskap, hvilka
ligga mellan ljusgränsens regioner och de skarpt belysta
partierna af månen, då de förstnämnda alltid sakna ljusbanden
och de senare de för bedömandet af den vertikala strukturen
nödvändiga skuggorna. Men genom kombination af fotografier
af flere faser kan fantasien komplettera luckan. En fullständig
bild af markens förmåga att reflektera ljusstrålarne kan blott
lemnas af fullmånen, hvilken likväl - emedan han saknar
skugga - lemnar oss i fullkomlig ovisshet om terrängens form.
För den skull voro alla hitintills utgifna kartor, ehuru skenbart
fullmånskartor dock oanvändbara vid fullmåiie. Berg och
kratrar, som vid ljusgränsen tydligt framstå genom sin höjd
eller sitt djup, kunna vid fullmåne ofta blott med svårighet,
men för det mesta icke alls återfinnas. Skådeplatsen är som
förvandlad.
Allt detta imhemtades mycket tydligt af de belgiska
månfotografierna å förenämnda veiidsutställning i Wien, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
