Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Jordens vandring genom spillrorna af kometen Biela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JORDENS VANDRING. 165
rade, att närmandet intill jordbanan ej på långt när vore det
samma som närmandet intill jorden; att den sistnämnda vid
dagen för närmandet redan för en månad sedan lemnat det
farliga passet och derför sedan länge ej mera kunde nås af
det nämnda gisslet. Allt var förgäfves, fruktan står öfver alla
naturlagar. Hon är skapande som ingen gud, ja, gudarne
sjelfva äro hennes skapelser. Dock äfven denna gång hade,
såsom alltid, vetenskapen rätt och allmänheten orätt. Kometen
kom och lät betrakta sig i största lugn. Vid den följande
apparitionen, hvilken såsom beräkningen visar skedde på ljusa
dagen, var naturligtvis ej att tänka på någon observation.
Desto intressantare gestaltade sig hans uppträdande år 1846.
Detta år födde nämligen kometen under astronomernas ögon i
regelbunden ordning en unge. Eedan i december 1845 iakttog
den engelske astronomen Hind på kometkroppen en ensidig
konvexitet, hvilken han betecknade såsom en böjelse för en
utväxt. Men öfverraskningens ögonblick inträdde den 13
januari 1846, när Maury i Washington i stället för en komet
plötsligt upptäckte två sådane bredvid hvarandra, af hvilka
clen mindre tydligen uppstått af den större, ty ett utmärkt
teleskop, hvaraf man genast begagnade sig på detta observatorium,
visade ännu en kort tid efter delningen en broartad förbindelse,
således en kometnafvelsträiig in optima forma. Två dagar senare
upptäckte man denna delning äfven i Europa och nu
anställdes talrika iakttagelser på mor och barn.
Skulle detta fall stå ensamt i kometverlden liksom Saturni
ring i planetsystemet? Letar man likväl hos äldre
skriftstäli-lare, så finner man i sjelfva verket otvetydiga berättelser om
delningar eller upplösningar af enskilda kometer. Redan.
Demokritos berättar, att en komet delat sig i två delar, hvarvid
Seneca misstroget anmärker: »hvem kunde fatta det ögonblick,
i hvilket en komet upplöser sig? Men om någon sett en komet
dela sig i två delar, huru kommer det sig då att ingen sett
honom uppstå af två delar?» En invändning, som skulle gjort
en medeltidens skolastiker eller en Hegelsk naturfilosof heder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
