Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Jordens vandring genom spillrorna af kometen Biela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
168 JORDENS VANDRING.
Deraf framgår åter eget nog, att afståndet mellan
kome-terne återigen var störst vid tiden för deras största närhet
intill solen, som inträffade den 23 september, hvarefter de åter
närmade sig. Nästan . vill det synas det, som om kometens
elektriska krafter, hvilka, uppväckta af solen, tvinga honom
att stöta sitt eget kött ifrån sig, ännu på stora afstånd råka i
konflikt med massans attraktion. Märklig är dessutom den
äfven denna gång förekomna omvexlande ljusförändringen hos
båda delarne, hvilken försiggick enligt följande schema (der a
utmärker den nordlige, ö den sydlige kometen och punkterna
graden af ljusstyrkan:)
a b
15. September . .
17. 9
19. »
20. » .
23. » . .
25. » Q
Detta synes i sjelfva verket innebära en fysisk vexelverkan,
Ar måhända den större elektriska repulsionen af den mindre
från den störres sida förbunden med en uppluckring af
kometens massa, hvarigenom således en ljusförsvagning uppstår?
Efter en omloppstid af 6 3A år skulle paret hafva
återkommit 1859 och 1865; sedan augusti 1865 forskade man i
synnerhet i Köpenhamn ifrigt på himmelen och äfven å de
öfriga observatorierna försummades ingenting för att uppspåra
detta ädla villebråd; men Jagten förblef utan resultat. Detta
föranledde direktören för observatoriet i Köpenhamn, professor
d’Arrest, till det antagandet, att kometen redan för längesedan
upplöst sig. »Synbarligen», skref han i början af 1866,
»föranledas vi af åtskilliga omständigheter allt mer och mer till
det antagandet, att kometerne af kort omloppstid ej länge
hafva tillhört vårt system, och att deras materia temligen hastigt
sprider sig i verldsrymden». Kort derefter framhåller samme
astronom, att redan Kepler, Newton och Olbers varit af samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
