Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Jordens vandring genom spillrorna af kometen Biela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
170 JORDENS VANDRING.
han långt före delningen hafva lemnat bitar af hufvudet efter
sig, som under stilla nätter slungats mot jorden. Men hvar
finnas nu dessa bitar i verldsrymden? Tydligen i kometens
låna. Detta är oss fullkomligt bekant, och det har för
jordinnevånaren ett så mycket större intresse, som de i den trakt,
der jorden befinner sig den 28 november, komma jordbanan
mycket nära. Om en komet vid denna tid tillfälligtvis
befunnit sig i sin nedstigande nod, d. v. s. i jordbanans förlängda
plan, så skulle jorden hafva sammanträffat med honom, och
vi skulle på det beqvämaste och säkraste sätt kunnat anställa
studier öfver kometernas natur så att säga i sjelfva käftarne
af ett sådant vidunder. Men som han nu är att anse såsom
temligen upplöst och hans qvarlefvor torde befinnas
kringströdda längs hela hans bana, så följer deraf, att jorden hvarje
år måste i slutet af november eller början af december
anträffa en och annan af dessa qvarlefvor, men många år större
samlingar deraf, hvilka té sig för oss såsom ymniga
stjernfall.
Nu iakttog man verkligen i början af december åren 1798
och 1838 synnerligt rika stjernfall. Professor Heis har genom
sorgfällig anteckning af talrika meteorbanor den 8 och 10
december 1847 funnit den punkt på himmelen, från hvilken
meteorerna synas komma från verldsrymden (radianten). Den
betecknas med \
rectascension_________________ = 25°.
deklination....._____________ = -f 40°.
Sedan det genom, Schiaparellis, Peters och v. Oppolzers
beräkningar visat sig, att några kometer måste komma till
oss från alldeles samma punkter af himmelen som
meteor-strömmarne under vissa dagar, om jorden under dessa dagar
sammanstötte med den ifrågavarande kometen, så föll det af
sig sjelft, att man i kometkatalogerna sökte efter ytterligare
kometer, hos hvilka en dylik öfverensstämmelse med banan af
bekanta meteorströmmar egde rum. Så kunde professor Weiss,
dåvarande adjunkt, numera direktör för observatoriet i Wien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
