Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Jordens vandring genom spillrorna af kometen Biela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JORDENS YANDRING. 175
4:o) Huru stor är den värmeökning, som förorsakas genom
de meteorqvarlefvor, som stanna i atmosferen?
Alla dessa punkter, af hvilka den 3 och 4 säkerligen äro
de inflytelserikaste, måste betraktas i sin samfälda verkan och
icke blott den 2 ensam, såsom den ärade motståndaren gjort.
Hvad nu beträffar den af honom omnämnda utstrålningen, så
får icke glömmas, att den genom molnbildning, hvilken måste
inträda genom kondensation af de öfversta varma återstoderna,
i hög grad rubbas.
Alltså är den fråga, som vi hafva framställt, ännu
ingenting mindre än vederlagd och skall först då kunna
fullkomligt afgöras, när flera fall föreligga till pröfning.
Hypoteser skada icke vetenskapen, ty de utgifva sig ej
för någonting annat än hvad de verkligen äro: eggelse till
nya undersökningar. Men verkligt skadliga och derför icke
nog fördömliga äro allmänna dogmatiska anspråk på grund af
högst ensidig undersökning under sken af matematisk grund.
Här höljer lärdomsmanteln den tanklösa användningen af
matematiska formler och s j elf bedrägeriet sträcker sig åt två håll:
till allmänheten och till de lärde - så vidt dessa låta bedraga
sig deraf.
I förbigående vilja vi påpeka, att meteorsvärmen liksom
kometen Biela befinner sig nämda dag hvart 40 år på en viss
punkt af banan, och att nästa maximum, att döma efter
företeelserna 1798 och 1838, borde hafva inträffat i slutet af
november 1878. Enligt denna period, som först betonades af
d’Arrest, skulle vi år 1872 hafva korsat oss blott med
svärmens förtraf. Men professor Weiss hänför denna period till
den, som det synes, på samma bana framilande kometen af
1818 I (iakttagen blott i Marseille och endast under fyra
dagar) och fäster uppmärksamheten derpå, att denne komet, med
fasthållande af förenämnda antagande, stod i början af åren
1798 och 1838 i sina perihelier, hvad som visserligen är
mycket märkligt med hänsyn till nämnde meteorskurar under
samma år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
