Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Jordens vandring genom spillrorna af kometen Biela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
176 JO Rl) FN S VAN DRIN G.
Aret 1872 hade således för dem, som ännu tviflade på
riktigheten af Scbiaparellis uppgift, lemnat ett bevis, som knapt
kan tänkas bättre. Men mindre kan man vänta sig af dessa
frommas omvändelse, som au nu alltjemt icke äro öfvertygade
om riktigheten af det kopernikanska systemet, ehuru det äfven
mot dessa kämpar ligger ett slående bevis i den olika täta
förekomsten af en viss ström under olika år.
Dock mot - vissa ting kämpa äfven dessa
himlainvå-nare förgäfves.
Det sistnämda meteorregnet (1872) har ej kommit så
oväntadt för astronomerna, som mången vill låta påskina; ty
redan sommaren förut hade professor A. S. Herschel (väl med
hänsyn till professor Weiss’ antydningar) i »Londons
Astronomiska Sällskap» anbefallt en öfvervakning af himmelen vid
slutet af november och början af december. Hade man
emellertid aviserat äfven allmänheten med detsamma, så kunde en
»verldsundergång» ej hafva uteblifvit, och två
verldsundergan-gar på ett år kan man väl ändå ej tilltro Gud fader sjelf ens
i hans största vrede.
Fem veckor efter det vi nedskrifvit förestående, erhöll
saken »Biela contra Meteors värmen» en egendomlig afslutning.
Ehuru på aftonen den 17 november sammanhanget mellan
meteorsvärmen och dubbelkometen stäldes utom allt tvifvel,
så förblef dock sättet för detta ömsesidiga förhållande efteråt
liksom förut inhöljdt i ett tröstlöst dunkel. Var det sjelfva
hufvudet af kometen, som vår lilla jordiska farkost
genoin-skred denna ödesdigra natt, eller råkade vi blott in i hans
svans? Eller rör sig svärmen skilj d från kometkärnan på
stora afstånd sjelfständigt i samma bana? Består en komet
.af en meteorsvärm, som med tiden genom solens eller en
planets attraktionskraft drager ut sig på längden och så
småningom fördelar sig på den genomlöpta banan (Schiaparelli)
eller alstras stjernfall genom svansbildningen och af den
ämnesförlust, hvilken kometerna, som det tyckes, lida genom
solens värme (Weiss)? Den af oss här ofvan sammanfattade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
