Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KOMETERNA.
197
Fig. 25.
Blott genom den sistnämnda egenskapen kunna strålarne
af så ljussvaga föremål, som de flesta kometerna äro,
sammanhållas på sådant sätt, att de framstå märkbara för ögat.
Huru kommer man
nu till visshet derom,
att man har en komet
och ej en planet eller
töckenfläck framför sig?
Finnes på töckenkartan,
vid den gifna platsen,
ej någon töckenfläck,
uppsöker iakttagaren
himlakroppen äfven
nästa natt. Så snart en
ortförändring är
märkbar, antecknas noggrant
den nya orten, och det
är i regeln redan nu
säkert, att man har att
göra med en komet; tre
observationer med större
m ellanrum, omkring
hvar tioride dag,
möjliggöra en beräkning af
banan, af hvilken, med hänsyn till kroppens möjligen
planet-artade utseende, med bestämdhet framgår, om man har att
göra med en komet eller icke. Den allmänna karaktären af
en sådan är nämligen att söka i den egna rörelsen och i den
långsträck/a banan.
Hos större kometer är i afseende på deras yttre
företeelse i regeln att märka: a) kärnan, b) omhöljet och c)
svansen.
Donatis .komet den 29 september 1858.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
