Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
234 KOMETERNA.
Huruvida utom solen äfven andra stjernor taga del i detta
system, är för närvarande omöjligt att afgöra; ett kännemärke
på sådana stjernor skulle vara en märkbar årlig parallax, i
förening med en skenbar egen rörelse, som är lika med noll
eller ytterst ringa. - Det faktum af vidt gående betydelse, att
solen med talrika andra kroppar i det stora stjernsystemet,
bildar ett system för sig, hvilket rör sig framåt i rymden efter
sina ega lagar, är ej utan analogi. Undersöker man nämligen
fixstjernornas skenbara egna rörelser, så kan man lätt inse, att
i vissa trakter mer eller mindre talrika grupper af stjernor
existera, hvilkas medlemmar, till och med vid temligen
betydligt skenbart afstånd från hvarandra, röra sig framåt i samma
riktning, med nästan lika egen rörelse. Detta slags
stjern-strömmar, som en nyare engelsk skriftställare ganska lämpligt
kallat för »sfardrift», kan till en del vara en parallaktisk verkan
af solsystemets rörelser, men i de flesta fall äro de en verklig
företeelse. Härvid är det antagandet oundvikligt, att alla dessa
med gemensam rörelse begåfvade kroppar sedan tiden för
stjerneverldens ursprung bildat ett system för sig, hvars
medlemmar, äfven efter sitt inträngande i någon af andra kroppar
intagen del af rymden, bibehållit sin gemensamma rörelse och
derför ännu i dag bära kännetecknet af sitt gemensamma
ursprung hos sig. Enligt W. Herschels hypotes om
stjerneverldens bildning ur den förtätade dunstrnaterien kan man lätt
förklara sig dessa sakförhållanden genom den förutsättningen,
att i hvarje med parallel och lika rörelse i rummet begåfvad
grupp alla stjernorna’ i sitt ursprung tillhört en och samma del
af töckenmassan, hvars ursprungliga rörelse, äfven efter skedd
förtätning, fortsattes hos ett mer eller mindre stort antal kroppar.
En sådan del af töckenmassan skulle den gemensamma modern
för solsystemet, kometerna och äfven möjligtvis andra
himlakroppar hafva utgjort. Men kometerna äro icke sedan sitt
ursprung, såsom några tro, solsystemet tillhörande kroppar, utan
stå till solen i förhållande af nära skyldskap eller gemensamt
ursprung, emedan de hafva uppstått med henne i en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
