Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KOMETERNA. 239
stora stjernfall jemförelsevis öfverraskande få meteoriter.
Schiaparelli säger till och med: »Nu är det visserligen ganska riktigt,
att under Perseidernas och. Leonidernas stora svärmar (d. v. s.
augusti- och novemberströmmarne) det ej nedfaller fler
meteoriter än under andra delar af året». Han rinner likväl orsaken
härtill i meteoriternas fullständiga upplösning under sin gång
genom jordens atmosfer. Frånsedt osäkerheten af detta
påstående förlorar det afgjordt all grund för strömmar af betydligt
ringare hastighet, hvarpå Bielaströmmen, som vi passerade den
27 november 1872, lemnar ett exempel. Trots den oerhörda
mängden af meteoriter, som den natten anlände till jordens
atmosfer, påträffades dock denna gång ett mindre antal
meteorstenar än hvad som eljest plägar falla i början af december.
Väl att märka: här bestrides blott identiteten, men icke allt
sammanhang mellan stjernfall och meteoriter. Just för
fenomenet under nämnda natt väger vårt argument utomordentligt
tungt. Vi hafva skäl nog att påstå: Bielaströmmens stjernfall
åtföljes sannolikt här och der af meteorstenar, men sjelfva äro
de ej några meteorstenar. Och så torde det förhålla sig äfven
med andra strömmar.
4. Om det är sant - och det föreligger ingen anledning
att betvifla det - att meteorstenar beskrifva hyperboliska
banor, så ligger häri det vigtigaste inkastet mot antagandet af
deras identitet med stjernfallen. Ej ens Schiaparelli har
förmått vederlägga detta.
Alla dessa svårigheter lösas genom ett enda antagande,
till hvilket ock redan vår i punkten l uttalade fordran med
nödvändighet leder, i hvilken fordran för öfrigt alla astronomer
äro ense: redan vid kometernas ursprung var deras relativa
rörelse nästan lika med noll. Antagandet består nu deri
att uttala denna sats i följande form: genom det förlopp, hvilket
kometerna hafva att tacka för sitt ursprung, vardt deras rörelse
nästan lika med noll. Den förra formen af satsen hade förledt
Schiaparelli att åt kometerna viMicera samma- ursprung som
solen, under det att man dock -enligt Herschels; och Laplaces
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
