Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
254 KOMETERNA.
Dessa vore således de dagar, vid hvilka man skulle sätta
ett svart kors i almanackan, om man ville inrymma stjernorna
rättighet att bestämma öfver jordinvånarnes väl eller ve. Af
hvilken beskaffenhet ett komethufvud än må vara, så kunna
vi dock städse med säkerhet antaga, att om jorden ginge midt
igenom kärnan af ett sådant, så skulle vi få se på någonting
helt annat än ett vanligt stjernfall. De egendomliga
ljusprocesser, hvilka tydligt utbildade kärnor förete, skulle en
meteorsvärm aldrig vara i stånd att frambringa. Men af det sagda
kan man bedöma, huru sällan möjligheten af en
sammanstötning med ett komethufvud inträder.
Mycket oftare, och sannolikt redan upprepade gånger
förekommet, torde jorden sammanträffa med en kometsvans. Nå*
gon synnerlig fara tyckes dock icke vara förbunden dermed,
att döma efter mensklighetens samtida befinnande; ja, enligt
hvad som framgår af förestående framställning, är det mer än
tvifvelaktigt, om vi vid en gång genom svansen ens skulle få
iakttaga ett vanligt stjernfall.
Vi afsluta härmed våra undersökningar angående ett
kapitel i läran om himmeln, hvilket mer än hvarje annat tager
jordinvånarens intresse i anspråk. Af det sagda kan man
sluta till, hvilket rikt fält här ännu står öppet för
speJctrala^a-lysen. Skulle inom längre eller kortare tid ännu en gång en
komet visa sig af samma storlek som Donatis (1858 VI), så
kan man med säkerhet vänta ett icke obetydligt riktande af
vår nuvarande kännedom om dessa himlakroppars natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
