Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sammanhang mellan kometer och stjernfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMMANHANG MELLAN KOMETER OCH STJERNFALL. 269
kunde tänka sig, att man vid en färd genom himlarymden ej
finge låta binda för själens ögon.
Låt oss nu först taga det fall i betraktande, att meteorerna
befinna sig i verldsrymden likt ett moln af otaliga småkroppar,
som är tvunget att åtskilliga gånger passera jorden på hennes
bana omkring solen. (Fig. 38 lemnar en öfversigt häraf och
fig. 40 visar det redan inträffade fallet i stort). Allt efter som
nu jordklotet i riktning af den under detsamma tecknade pilen
genomtränger denna massa af otaliga småkroppar, måste jorden
med sin främre sida (i figuren den venstra) i sin atmosfer
uppfånga och förbränna en del af desamma; derigenom
kommer omedelbart bakom henne närmast ytan att uppstå ett
tomt kägelformigt rum, inom hvilket inga stjernfall kunna ses.
På hvilken sida af jorden äro nu de flesta stjernfallen synbara?
Uppenbarligen der, hvarest de komma närmast ytan. Således
måste äfven i det fall, att meteorer inträngde i rummet bakom
(i figuren till höger), visserligen icke framifrån men
tilläfventyrs ofvan- eller nedanifrån, dessa stjernfall ändock vara mindre
synliga, emedan ju jorden under sitt framåtilande hvarje
ögonblick aflägsnar sig ifrån dem; medan på den främre sidan ett
närmande af bådadera, jord och stjernfall, i hvarje ögonblick
eger rum.
Vi hafva således i hvarje hänseende att vänta oss de
flesta stjernfallen i den riktning, som jorden följer under sitt
lopp kring solen. Men företrädesvis måste den punkt, mot
hvilken jordens lopp i ett visst ögonblick är riktad, synas
talrikast fyld med meteorer, emedan det sagda bäst träffar in på
denna punkt; likasom äfven af samma skäl den motsatta
punkten (b i fig. 40) måste visa sig mest blottad derpå.
Vi vilja kalla den punkt, mot hvilken jorden ilar, »Apex1.»
1 Apex är ett latinskt ord och betyder spets, punkt. Det infördes af
Herschel för att beteckna den ort, mot hvilken hela solsystemet rör sig;
men i ofvannämnda mening är det först användt af Schiaparelli, direktör
for observatoriet i Milano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
