Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sammanhang mellan kometer och stjernfall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SAMMANHANG MELLAN KOMETER OCH STJERNFALL.
277
emellan a och n och att jorden, när hon befinner sig i a, ilar
förbi utanför, och när hon befinner sig i n, innanför
densamma. I båda fallen skulle vi beröra ringens kant och derför blott
iakttaga svaga företeelser. När sedan jorden en gång passerar
midt emellan a och n, så skulle vi befinna oss midt i svärmen
och upplefva ett stort stjernfall. I detta -fall skulle således
ringen kunna vara likformig alltigenom.
Fig. 44.
Men det gifves en osviklig antydan om, att detta
antagande ej kan ega rum; ty enligt detta antagande måste jorden
hvart 33 år passera midt emellan a och n, emedan vi
faktisk t blott under denna period iakttaga stora st j ernf alls-fenomen.
Men nu låter det sig lätt beräknas, huruvida under åren för
de stora fenomenen 902, 931, 934, 1002, 1101, 1202, 1366,
1533, 1602, 1698, 1799, 1832, 1833 och 1866 jorden gått fram
midt emellan a och n.
Beräkningen visar, att vår planet blott två af de nämnda
åren befann sig alldeles midt emellan a och n, men att hon
de öfriga åren intagit nästan alla möjliga punkter dem
emellan. Fig. 45, lemnar derom en bildlig framställning. Afstån-
SAMMANHANG MELLAN KOMETER OCS STJERNFALL.
279
jordbanan den 13 november, medan under de mellanliggande
åren blott -den tunnare delen, ofta äfven luckorna af
densamma drager förbi oss, så att i förra fallet (vid knuten) ett
stort, i andra fallet (vid det smala stället) ett obetydligt och i
tredje fallet (vid luckorna) alldeles intet st j ernf allsfenomen eger
rum på ifrågavarande datum.
Formen af denna ring af små verldskroppar måste
således uppfattas så, som fig. 46 utvisar.
Fig. 46.
c) Denna rings läge och utsträckning i planetsystemet.
Genom fastställandet af det faktum, att ’meteorringen af
den 13 november eller Leoniderna (emedan meteorsvärmen
strömmar mot oss från stjernbilden Lejonet), på en viss del af
sin utsträckning besitter en knutartad utsvällning, vardt
beräkningen af dess banläge betydligt underlättad. Derigenom
är det ställe på ringen markeradt, der beräkningen kan fatta och
fasthålla honom, hvaremot vid en nästan alltigenom likformig
ring, sådan som t. ex. Perseiderna (d. v. s. ringen af den 10 aug.,
se sidan 247) tyckas framställa den. en sådan hållpunkt ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
