Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Astronomi och tidräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ju mer omfattande den tidrymd är, öfver hvilken
verkningarne af en viss naturkraft sträcka sig, desto större
varda äfven de perioder, efter hvilka dessa verkningar åter
uppträda på samma sätt och vis, och dermed växer äfven
likformigheten af dessa förlopp, inom så korta tidrymder, som
menniskoslägtets historia tager i anspråk. Medan man här på
jorden kan garantera förändringarnes likformighet ofta knapt
för årtionden, sträcker deri sig deruppe i verldsrymden till
årtusenden. Och äfven vid, kortare perioder, under hvilka
förändringarne tyckas försiggå med större oregelbundenhet, företer
äfven denna en bestämd lag, som visar sig giltig under omätliga
tidrymder. Hvem kan väl i jordskorpans förändringar
uppvisa en lag, som kan jemföras med dagjemningspunkternas
tillbakaskridande (prsecession) eller månens rörelse?
Hvad nu först prsecessionen beträffar, så är den för långa
tidsperioder utan tvifvel i högsta grad tillförlitlig, ehuru den
för historiska data mindre användes än månförmörkelserna af
det skäl, att den förutsätter uppgifter om stjernornas ställning,
hvilka i förbindelse med verldshistoriska moment sällan kommit
till oss. För de äldsta folkens kulturhistoria erhöllo vi dock
derigenom ganska intressanta upplysningar. Så t. ex. är den
äldsta notis vi ega om hinduernas astronomiska kunskaper den
uppgiften, att de indelat månens bana i 27 månhus, hvardera
på 13° 20’. Nu finner man i Veda anteckningar om
dagjemningspunkterna och äro de sistnämndas lägen angifna efter
niånhusens grader; samtidigt är äfven läget af vissa stjernor
på samma sätt bestämdt; deraf finner nian alltså en viss
stjernås dåvarande läge från vårdagjemningspunkten (längden).
Då nu det nuvarande läget likaledes är bekant, äfvensom den
årliga förändringen af detsamma, så finner man deraf mycket
beqvämt den tid, från hvilken sagda notis härstammar. Så
heter det t. ex. att Regulus stod i 9 graden af månhuset Magha;
vårdagjemningspunkten låg (enligt Veda) i månhuset Kritika,
som ligger 7 hus från Magha.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
