- Project Runeberg -  Stjernor och menniskor /
319

(1887) [MARC] Author: Rudolf Falb Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KALENDERN. 319

nåd, (hvilket dock var kalenderns hufvudändamål) utan
genomvandrar alla dagar i månaden. Derigenom erhöll nu Gyllene
talet i barnbarnsgenerationen en ny, om än mycket ringa
efterlängtad betydelse, öra hvilken fadren i sin hänförelse ännu
ej hade någon aning. Det tjenade till uppsökandet af felet i
månens ställning. Man behöfde blott multiplicera summan af
årtalet och det dubbla Gyllene talet med det genom
förestående uträkning synliga årliga felet för att erhålla felet för det
ifrågavarande året, hvilket fel visserligen kan antagas såsom
konstant inom hela cykeln, så att det deraf framgick, hvilken
månadsdag under loppet af ifrågavarande cykel kan betraktas
såsom dag för nymånen, hvilket på grund af felet inom cykeln
noga~ inträffade på den förste månaden i cykeln. Dessa inre
fel voro lika stora som i Kleostrates’ kalender.

Dä nu den enda fördelen, som Metons cykel hade
framför den sistnämnda, utjernnades genom bruket af det
Gyllene talet, så förtjenar detta, åtminstone hvad beträffar dess
19-åriga omlopp och Metons förtjenst ingalunda sitt guld.
Dess vigt stöder sig på en tjenst, som den äfven gjorde i
Kleostrates’ kalender med - 8-årig serieföljd. Metons
förtjenster varda derigenom rent illusoriska. Redan hans
efterkommande i andra led voro i tillfälle att iakttaga detta; men
antingen saknade grekerne öfvertygelsen, att man icke kan
tjena två herrar, att man ej kan undvika synderna mot
månen på samma gång som synderna mot solen, eller voro de
för stora idealister för att afstå från det omöjliga blott derför,
att det är omöjligt - kortligen år 331 f. K. gjordes genom
Kallipos en ytterligare ansträngning. Men i kampen mot
gudarne måste de dödlige oftast duka under. När grekernes
frihet begrofs, tog det äfven slut med kalendermakeriet; den som
föredrager menniskornas tyranni, kan äfven hålla till godo
med himmelens.

Romarne voro under lifstiden dåliga astronomer men i
stället ganska praktiskt folk. De bråkade ej sin hjerna
särdeles mycket med himmelens reglerande; i detta hänseende vände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernor/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free