Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Kalendern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KALENDERN.
349
Gifvet år 14 N.
Valdt sekularår 1800 1800 287
18l4~ 1814 938
Sept. 704
27____75
2004
"~2ÖÖÖ~
Rest 4
Då resten är så liten, är månförmörkelsen ej blott viss
utan till och med mycket betydlig.
Det återstår oss nu endast att förklara betydelsen af
rubriken månens lopp vid de enskilda månaderna. De brukliga
tecknen äro förklarade i hvarje almanacka. Man skulle likväl
misstaga sig, om man ville söka månen, när han till exempel
befinner sig i Lejonets tecken (&) bland stjernorna i den.
lik-nämnda stjernbilden. Man får nämligen i Djurkretsen göra
stor skilnad mellan »tecken» och »stjernbild». Som bekant
börjar det första tecknet i Djurkretsen i den punkt, i hvilken
solens bana (ekliptikan) skär himmelseqvatorn. Detta är den
så kallade vårpunkten, eller nollpunkten i Vädurens tecken.
När man för 2000 år sedan började bestämma ftxstjernornas
ställningar efter deras läge mot ekliptikan, låg denna
skärningspunkt verkligen bland Vädurens stjernor. Man indelade vid
denna tid solbanan i 360 grader; då nu solen hvarje månad
passerade ungefär en af de 12 stjernbilder, som låg på hennes
väg, så kommo med lika fördelning 30 grader på hvarje
stjernbild eller tecken. Nu qvarblifver emellertid de båda
förenämnda cirklarnes skärningspunkt ej ständigt vid samnia stjerna
utan flyttar sig hvarje år ined nära en bågminut, noggrannare
60 bågsekunder bakåt, d. v. s. från öster till vester mot den
riktning, i hvilken man på himmelen räknar graderna. På
två tusen år uppgår detta dagjemningspunkternas
tillbakaskridande eller prsecession, såsom man benämner fenomenet, till
ungefär 30 grader, således till ett fullt tecken; nollpunkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
