Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Tre ur på verldsutställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
378 TRE UR PÅ VERLDSUTSTÄLLNINGEN.
viiiterkoret, hvilka ur visade äfven solens och månens lopp, då
började han tvifla på sanningen af nämnda legend, och
räknade ut, att denne prelat antingen infört uren i klostret eller
sjelf befattat sig med deras förfärdigande. Först nu ingaf
mig mannen vördnad och jag tänkte, hvad det dock ändå var
för en härlig sak att alla sina lifsdagar få sitta och grubbla
öfver vetenskapen och med menniskohand eftergöra
himlakropparnes stora rörelser, alldeles som hade man skådat den
käre Guden i korten.
Vid denna tid, då man ej kunde tyda stjernornas
rörelser utan att tänka på änglar, af hvilka de kringburos liksom
i procession, vid denna tid måste helt visst ett sådant ur leda
till många allvarliga tankar. En sådan tänkande menniska
skulle väl knapt hafva underskrifvit de ord, med hvilka
Fromond, teologie doktor och professor vid universitetet i Löwen
ännu år 1634 förmenade sig vederlägga Kopernikus’
anhängare,
»När en gång», så pjollrade gudalärdomen, »när en gång
hela verlden enligt den Heliga Skrifts ord kommer att uppgå
i lågor och himlakropparnes rörelser komma att upphöra» -
krach! - »så kan detta försiggå alldeles utan våldsamhet och
på det artigaste sätt (sine ulla violentia ac decentissime) så snart
man blott antager, att dessa himlakroppar ej styras och ledas
genom naturlig impuls utan af himmelska andar. Ty på ska:
parens ord skola änglarne stanna och genast skall universum
befinna sig i hvila. Kepler och Gilbert må deremot se till
huru de då skola kunna hejda jordens så kallade naturliga
dubbelrörelse och få henne att stanna.»
I våra dagar skulle det ej längre falla någon teologie
professor in att i denna ton polemisera med det
kopernikan-ska systemet, och dock har denne Fromond från sin
ståndpunkt kämpat ganska bra, och denna ståndpunkt är för »det
andra» lägret densamma ännu i dag! Hvad är det då, som
är vordet rostigt under tiden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
