- Project Runeberg -  Stjernor och menniskor /
381

(1887) [MARC] Author: Rudolf Falb Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Tre ur på verldsutställningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TRE TJR PÅ VERLDSUTSTÄLLNINGEN. 381

att formulera det henne oktrojerade ändamålet? Hvem
berättigar oss att sätta en. gräns för en högre ande der, hvarest
menniskoanden ej satt sådane för sig sjelf? Här springer
förståndet, likt Robinson Crusoe, förvirradt af fantasibilden,
omkring i en circulus vitiosusy och återkommer mycket riktigt
till den pnnkt, från hvilken han utgick.

Nu slutligen det tredje uret! Det utgör detsamma för
månen som det andra för jorden och solen; det sätter den
verkliga rörelsen t i stället för den skenbara och visar må-,
liens olika ställningar i förhållande till solen och jorden,
liksom hans deraf uppstående faser. Vidare erfar man här för
hvarje dag äfven hans högsta ställning öfver horisonten
(kul-mination) och finner således derigenom den epok af
astronomien försinligad, då menniskoanden, genom grundliga
studier öfver månens bana, söker tillgodogöra sig denne
himlakropp för praktiska syften. Sedan gammalt har, liksom det
äfven gör ännu i dag, det ansetts för en af navigationens
svåraste uppgifter att noggrant bestämma Jongituden till
sjös. Redan Amerigo Vespucci hade för detta ändamål
föreslagit observationer af månens skenbara afstånd från solen
eller vissa fixstjernor.

Känner man nämligen noggrant månens lopp, så kan
man mycket lätt för en gifven meridian, t. ex. den för
Greenwich, beräkna, huru långt månen hvarje dag vid hvilken
timme som helst måste vara aflägsnad från vissa för detta
ändamål lämpliga stjernor. Resultatet kan nian sedan införa
i form af tabeller i en nautisk kalender. Utrustad med
dessa tabeller, behöfver sjömannen blott afvakta en deri
angifven måndistans, vid dess inträdande anteckna dithörande
Greenwichstid och sedan jemföra den med den verkliga
(genom solobservation utrönta) skeppstiden, för att af
tidsskilna-den finna meridiaiiskilnaden. och i följd deraf skeppets läge
till geografisk längd. Häraf varder begripligt att forskarne
efter månens lopp i första linien uppträda såsom täflande om
det pris, hvilket på olika tider af de olika regeringarne be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernor/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free