Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagliga rörelsens fenomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1 3
latitud eller polhöjd) och längd (lika med longitud eller äfven
tidsskilnad). Bredden är afståndet i vinkelmått, räknadt
utefter meridianen, från ekvatorn eller vinkeln mellan
jordradien till stället i fråga och ekvatorsplanet. Längden är
vinkeln mellan den meridian, som går genom orten, och den
som går genom en viss hufvudort, t. ex. Greenwich, från
hvilken man kommit öfverens att räkna längderna. Längden
är derför äfven den båge af ekvatorn, som infattas mellan
dessa båda meridianer. Under det jorden roterar kring sin
axel, vändes den ena meridianen efter den andra mot solen,
och de orter, som äro belägna på dessa meridianer, erhålla
middag. Orter, som hafva en längdskilnad af 90...180...
270 grader, hafva uppenbarligen äfven en tidsskilnad af
6 ... 12 ... 18 timmar. Man ser, att längd- och tidsskilnad
är detsamma, ehuru det är brukligt att angifva dem i olika
mått. Mot hvarje timme, tidsminut eller tidssekund i
tidsskilnaden svara 15 grader, bågminuter eller bågsekunder i
längden. De förra tecknas h, m, s; de senare °, ’, ". Sålunda
är längden för Stockholms observatorium, från Greenwich
räknad, 18° 3’ 33" och tidsskilnaden 1h 12m 14s. 2.
Men äfven på himlahvalfvet kan punkternas belägenhet
på flere motsvarande sätt angifvas. För hvarje af dessa sätt
har man att tänka sig en viss af himlahvalfvets cirklar
motsvara jordens ekvator och samma cirkels pol motsvara
jordens pol.
Genom att utgå från horisonten SN och dess pol, som är
zenit Z, erhålles ett af dessa sätt. Antages solen vara
belägen i punkten X och en storcirkel (en vertikalcirkel) lägges
genom zenit Z och solen, så är PX solens höjd och bågen
SP hennes azimut. För stjernan Y är TY höjden och ST
azimuten.
Ett annat sätt vinnes genom att utgå från
himmels-ekvatorn EQ och den dertill hörande polen, som är
verldspolen Np, och genom att lägga en storcirkel (en
deklinationscirkel) genom solen och polen. Man kallar då RX solens
deklination och ER hennes timvinkel, emedan denna vinkel
eller båge ändrar sig proportionelt med tiden. Af denna
egenskap hos timvinkeln betjenar man sig för inrättandet af solur.
För stjernan Y är KY deklinationen och EK timvinkeln.
Genom dessa båda sätt att angifva stjernornas platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
