Stjernverlden / 19 (1888) Author: Edvard Jäderin, Carl Vilhelm Ludvig Charlier Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solens rörelse - Dygnets och årets längd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

19

(Stockholm) utmärkes i fig. 2 solens middagshöjd vid midsommar
och vid midvinter med punkterna A och B och hennes djup
under horisonten i norr om midnatten med punkterna D och C.

Solens årliga bana på himlahvalfvet eller den väg hon
under året synes gå, kallas ekliptikan. Ganska nära denna
gå äfven månen och planeterna. De hålla sig inom ett bälte,
som till obetydlig bredd omgifver ekliptikan på båda sidor.
Detta bälte har kallats djurkretsen och har sedan äldre tider
blifvit indeladt i 12 delar eller »tecken», hvilkas
benämningar — numera endast historiska minnen — upptagas i våra
almanackor.

I ekliptikan rör sig solen med ojemn hastighet. Dels
af denna orsak och dels äfven derför, att ekliptikan lutar
mot ekvatorn, måste det ena soldygnet blifva af olika längd
med det andra, d. v. s. att vid de särskilda årstiderna olika
lång tid förflyter från det solen en viss dag passerar
meridianen tills hon gör det nästa dag. Högst otillfredsställande
skulle det vara att vid tidmätning betjena sig af en
tidsenhet, det sanna soldygnet, som är af variabel längd. Man
tänker sig derför en punkt M (se fig. 2), den s. k.
medelsolen, hvilken med jemn hastighet rör sig i ekvatorn och så
till vida betecknar en medelställning för den verkliga solen,
att den i medeltal passerar meridianen vid samma tid som
den sanna solen, eller vid vissa tider lika mycket tidigare
som vid andra tillfällen senare. Den efter medelsolen
räknade medelsoltiden är det, som ligger till grund för den
borgerliga tidräkningen. Det må tilläggas, att astronomerna
räkna dygnet från det ögonblick, då medelsolen går genom
meridianen, således från medeltidsmiddagen, hvilken tid är 0^h
Vid midnatt räknas 12^h, derefter 13^h etc. till 23^h, som
betecknar kl. 11 f. m., o. s. v.

Skilnaden mellan medelsoltiden och den sanna soltiden
kallas tidsekvation och är införd i almanackorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>