Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dygnets och årets längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
20
kunna förklaras inses lätt med hjelp af en jordglob, hvilken
i en horisontel krets föres kring ett föremål, t. ex. en lampa,
som antages föreställa solen. Globen föres så, att dess axel
står i en sned ställning till lodlinien och så att dess
nordpol alltid är lutad åt samma håll, t. ex. emot norr. Under
rörelsen kring solen kommer denna att skenbarligen vrida
sig kring jorden. Omvexlande bli den norra och den södra
jordhalfvan företrädesvis belysta. Solstrålarna falla under
omloppet mera eller mindre snedt emot de särskilda
punkterna på jorden, hvaraf inses, att solens höjd öfver
horisonten på dessa ställen blir olika. De afgörande bevisen det
är jorden som rör sig kring solen och ej tvärtom lemna vi
till en följande afdelning.
Till slut lemna vi några sifferuppgifter om dygnets och
årets längd.
Emedan solen är rörlig bland fixstjernorna, kan
naturligtvis den tid, som förflyter mellan två af hennes
meridianpassager ej vara lika med den motsvarande tiden för en
stjerna. Den senare tiden — ett stjerndygn — är jordens
egentliga rotationstid, men den förra — ett soldygn, eller
rättare ett medelsoldygn — är bestämmande för den
borgerliga tidräkningen. Ett stjerndygn har, efter vanliga urs gång
räknadt, en längd af 23h 56m 4s0906. Men astronomerna
begagna sig mest af ur, som äro inrättade efter stjerntiden
och som derför angifva 24 timmar på ett stjerndygn och
som visa 0, då vårdagjemningspunkten är i meridianen. Efter
dessa ur räknadt är längden af ett medelsoldygn 24h 3m
56s5554.
Det astronomiska årets längd är naturligtvis liktydig
med jordens omloppstid kring solen. Men detta omlopp bör
helst hänföras till en fast punkt i verldsrymden. Någon
sådan finnes strängt taget icke, men de mest aflägsna
fixstjernorna uppfylla likväl detta vilkor mycket nära, emedan
den rörelse de ega härifrån icke kan blifva märkbar. På
sådant sätt bestämdt kallas året stjernår eller sideriskt år,
hvilket utgör 365d 6h 9m 9s. I det borgerliga lifvet är man
dock på intet sätt beroende just af denna omloppstid i
afseende på stjernorna, ty solens omlopp är för våra dagliga
förrättningar af betydelse endast så till vida som detsamma
framkallar de olika årstiderna. För den skull måste årets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
